Jag försöker att inte ta till mig och tänka så mycket på den här dagissituationen som uppstått, eftersom vi inte har något annat val än att ha henne där tills vi går på semester 23:e juni. För skulle jag tänka på det skulle jag gå sönder.
Men det är svårt när man kommer hem och möts av två tredjedelar familj som tydligen varit osams, och barnet sitter och vräker i sig mat i fullkomlig tystnad. 11 (ELVA!!!) köttbullar och tre omgångar spaghetti. Får hon mat överhuvudtaget?! Hjälper de henne inte?
Inatt vaknade jag och P av en smäll och gallskrik från Julias rum, och vi sprang in dit. Stackaren hade ramlat ur sängen, och imorse pryddes hennes lilla näsa och panna av varsitt blåmärke. Hon sov dock vidare i sin egen säng, och kom in till oss strax före halv 6.
Jag fnular på ett inlägg som jag inte riktigt vet om jag vågar skriva... det är risk för upprörda kommentarer och jag vet inte om jag vill ge mig in i det officiellt. Återstår att se :)
Men det är svårt när man kommer hem och möts av två tredjedelar familj som tydligen varit osams, och barnet sitter och vräker i sig mat i fullkomlig tystnad. 11 (ELVA!!!) köttbullar och tre omgångar spaghetti. Får hon mat överhuvudtaget?! Hjälper de henne inte?
Inatt vaknade jag och P av en smäll och gallskrik från Julias rum, och vi sprang in dit. Stackaren hade ramlat ur sängen, och imorse pryddes hennes lilla näsa och panna av varsitt blåmärke. Hon sov dock vidare i sin egen säng, och kom in till oss strax före halv 6.
Jag fnular på ett inlägg som jag inte riktigt vet om jag vågar skriva... det är risk för upprörda kommentarer och jag vet inte om jag vill ge mig in i det officiellt. Återstår att se :)
Mäh, nu blir jag ju nyfiken. SKRIV
SvaraRaderaHåller med Liv! Våga! Kram!
SvaraRadera