Operation Nattning

Ikväll började Operation Somna I Egen Säng och efter 45 minuters nynnande, vaggande av säng, gosande av gosig bebis, tålamod och åter tålamod, så somnade Julia i sin egen säng.

45 minuter känns inte så farligt för att vara första gången, och jag har stort hopp om att tiden kommer minska dag för dag.

Hon grät bara en enda gång och det var när hon somnade stående och ramlade och slog huvudet i spjälorna. Hon lugnade sig fort dock, och jag la ner henne igen utan protester. Jag tror på det här!

Nu sitter jag nyduschad, insvept i min morgonrock och dricker årets saffransglögg. Livet kunde vara värre!

Fasta tag

Julia har aldrig haft problem med sömnen, så det vore lögn att påstå att vi har problem med det nu. Men allt är relativt och nu måste vi ta nya krafttag.

Från och med imorgon ska hon börja somna i sin egen säng igen. Det är ingen speciell metod, vi kör vårt eget hopkok som vi brukar göra. Tanken är att någon av oss sitter bredvid hennes säng så hon håller sig lugn, och så får hon greja och dona tills hon somnar.

Önska oss lycka till!

Dejting

Idag hörde jag det förmodligen sjukaste jag har hört talas om, en dejtingsajt endast för gifta och samboende "som behöver lite extra krydda i tillvaron".

Jag trodde inte mina öron! Så jag var tvungen att gå in på hemsidan och kolla. Jodå - "Om du söker en webbflirt eller en affär"... Sjukt.

Vi fick sovmorgon till 8.15 imorse och det var riktigt skönt. Resten av dagen gick i ett rasande tempo, och avslutades med adventsfika hos P's faster.

Vi trodde att Julia skulle bli lamslagen av allt folk och alla intryck, men hon fann sig ganska snabbt förvånande nog, och hasade runt lite på egen hand. Hon försökte till och med att leka med de äldre barnen men det var de inte jätteintresserade av :) Min lilla plutt!

Hon somnade som en stock efter ca 2 minuters bilfärd hemåt, och när vi kom hem så kom hon in i andra andningen. Hon somnade i min famn för ca 20 minuter sen, så sent har hon inte somnat sen hon var alldeles, alldeles nyfödd.

Höjder

Höjden av mysigt är att vakna till en mysig vintermorgon och känna sig aningen bättre än man gjorde igår. Och sedan ta en långpromenad med vagnen.

Höjden av trevligt är att åka på julbordskryssning i Stockholms skärgård med goda vänner.

Höjden av mättnad och paltkoma är samma som punkten ovan.

Höjden av trötthet är att glömma dra på sig trosorna innan man drar upp strumpbyxorna.

Höjden av antal kändisar på en vecka är tre: Richard Herrey, Björn Borg och David Tainton. Han hunken i Vinterviken från 90-talet ;)

Nu ska jag däcka bredvid min älskling.

Om att störa sig på konstiga saker

Stockholms största no no är att stå still på vänstra sidan i rulltrappan. Det näst största, enligt mig, är att sätta sig bredvid någon när sätet mittemot är tomt. Det känns jättemuppigt.

Jag har upptäckt en stark konkurrent till humörhöjaren 80-tals musik; 60-tals musik! Kan man bli grinig när man lyssnar på sånt? Tänk om man hade levt då.

Idag känner jag mig lite sämre, men jag är på väg till jobbet. Det är fredag! Inte många timmar kvar till helg.

AW på två sätt

Igår var det lite julfest kombinerat med after work med konsultföretaget jag är anställd hos. Det var väldigt trevligt med mat och bowling på Marions Gastro Diner. Ett ganska nytt ställe inrett i amerikansk 50-tals stil. Kvällen avslutades till min förvåning när större delen av gänget drog hem kl 21.

Ikväll ser min kväll väldigt annorlunda ut. Efter en jobbdag där precis allt som kunde gå fel också gick fel. Och mer därtill. Jag är så trött och hängig så ögonen tåras, och jag slumrade till på soffan redan 19.30. Nu ligger jag på nyduschad på soffan och ska snart gå och lägga mig.

Två väldigt olika kvällar. Imorgon är det en ny dag med ny tag.

Världens sämsta mamma 2

Nu ikväll skulle vi klä på vår superförkylda, trötta dotter en tomtedräkt och ta bilder till julkort tänkte vi. Det var en dum ide redan från början och det blev inte bättre när jag satte henne på stolen och ställde mig 1,5 m ifrån henne för att busa så hon började skratta.

Aldrig förr har 1,5 m känts så långa, och tagit så lång tid att ta dig fram på, som när Julia lutade sig åt sidan och ramlade av stolen som i slow motion. Den dova dunsen när huvudet slog i golvet fick mig att vilja skjuta mig själv, och skriket som (tack och lov!) följde direkt fick mig att vilja såga av mig ena armen innan jag skulle skjuta mig.

En superförkyld, trött, mörbultad liten tjej somnade i min famn medan hon åt välling, samtidigt som bulan i pannan blev större och blåare. Trots 15 min kyla är den fortfarande stor, blå och i mitt tycke mjuk.

Priset för Årets Sämsta Mamma, tilldelar jag mig själv.

Påminnelse

Ibland får man en påminnelse om att man har det så otroligt bra, att man är fantastiskt lyckligt lottad i livet. Och ibland påminns man om att det kan tas ifrån en på mindre än en sekund.

Idag är en sån dag. Idag är en sån dag då jag tar vara på det jag har lite extra. En sån dag då jag sluter ögonen, kramar min dotter lite extra hårt, snusar lite extra i hennes nacke, kramar min sambo extra länge.

En sån dag då mina bekymmer inte räknas som bekymmer. För det finns det som är så mycket större. Och värre.

Jag har det så fantastiskt bra. Och det har jag varje dag. Livet är ett mirakel och varje dag är en ny gåva.

Helg!

Igår åkte jag direkt från jobbet till Camilla och Jocke för middag där, och det var så otroligt trevligt att träffa dem igen! Julia var med förstås, men hon somnade vid 19-tiden och vaknade inte förrän vi väckte henne vid 1! Då tog vi en taxi hem.

Trots att vi bara sov 4 timmar inatt, och trots jättetråkigt väder så packade jag ut familjen på en promenad. Vi gick till Liljeholmen för att köpa nya pyjamasar till Julia som snart vuxit ur sina.

Nu har vi ätit middag med grannen (lite samma känsla dom Becks granne, fast kanske lite bättre) och Julia sover sött i sin säng. Vi har precis öppnat en flaska champagne som jag sitter och smuttar på. Det är alltid tillfälle för champagne!

Imorgon ska jag försöka träna igen, träningsvärken i magen börjar lägga sig. Beach 2032 - here I come!

Celeb spotting

Jag är ju en sån där som är riktigt starstruck när jag ser en kändis, löjligt nog. Det spelar ingen roll hur känd eller okänd kändis det är.

Igår åkte jag tunnelbana med Cimon från förra omgången av Paradise Hotel, och jag kunde inte sluta stirra. Ändå såg jag bara ett avsnitt eller två.

De mäktigaste kändisspottingar jag varit med om - i mitt tycke, är Kronprinsessan Victoria och Angelina Jolie. Leif Pagrotsky var också ganska fascinerande, mest för att han var så otroligt liten. Och den minsta kändisen jag har sett var "Mini-Me" från Austin Powers. På sci fi mässan - go figure.

Favorit i repris

Jag har sagt det förr, men man kan inte säga det tillräckligt många gånger; Maria Montazami är nog den underbaraste människan jag någonsin hört talas om!

Från och med nu ska jag alltid säga "handen på stjärten" varje gång jag fotograferas. Till hennes ära.

Annars är jag sugen på att köpa kläder. Och sugen på brieost. Och Trocadero. Men inte samtidigt.

Nu börjar veckans höjdpunkt snart, och efter det är det natti natti. Imorgon hoppas jag på att vakna upp utan halsont. Grey's Anatomy - here I come!

Stjärtlappsponny

Idag har varit den stressigaste dagen i mannaminne, men sånt är ju inte så kul att skriva eller läsa om, så jag hoppar över det. Man kan i alla fall summera det med att just ikväll var jag extra mån om att få krypa ner under en filt i soffan och med en stor kopp te.

Jag lärde mig ett nytt ord! Av någon anledning började vi prata om hästar på jobbet, och min nya kollega berättade att han trodde att det hette Stjärtlappsponny och inte Shetlandsponny. Fram till för ett år sen! Det är nog en förmildrande omständighet att han kommer från Köping.

Annars då? Fredag i övermorgon och då ska vi hem till Camilla och Jocke på middag. Oj vad jag längtar!

Nu ska jag försöka kurera min onda hals och min
mun som är full av förkylningsblåsor. Oh joy!

Testing, testing

Då ska vi se om det tekniska geniet har lyckats eller inte. OM jag nu har det, så vete fan hur jag lyckades... Eller vad jag gjorde. Välkommen!