Igår var vi och uträttade lite ärenden tillsammans hela familjen, och när vi skulle åka ifrån Arninge så sprang Julia mot bilen. Tre steg ifrån vår bil lyckades hon dra ner mössan för ögonen, men fortsatte till vår förvåning att springa. Vi hann tänka att hon kommer stanna, hon såg ju att bilen stod där.
Men hon stannade inte, och sprang rakt in i fronten på vår bil med en smäll och studsade tillbaka och satte sig pladask på rumpan. Och som hon grät! Och vi skrattade så vi grät, det såg verkligen så fantastiskt roligt ut :) Andra föräldrar gick förbi och stirrade ilsket på oss för att vi gapskrattade när vårt barn grät så bittert, men vad fan - hade de sett vad som hände så skulle de också ha skrattat :)
Och jo, det gick hur bra som helst med henne, hon slutade vara ledsen på bara några minuter :)
Tänk om man kunde spela in såna syner! Det är inte många tvååringar som klarat sig utan en skråma efter en frontalkrock med en V70 ;)
Men hon stannade inte, och sprang rakt in i fronten på vår bil med en smäll och studsade tillbaka och satte sig pladask på rumpan. Och som hon grät! Och vi skrattade så vi grät, det såg verkligen så fantastiskt roligt ut :) Andra föräldrar gick förbi och stirrade ilsket på oss för att vi gapskrattade när vårt barn grät så bittert, men vad fan - hade de sett vad som hände så skulle de också ha skrattat :)
Och jo, det gick hur bra som helst med henne, hon slutade vara ledsen på bara några minuter :)
Tänk om man kunde spela in såna syner! Det är inte många tvååringar som klarat sig utan en skråma efter en frontalkrock med en V70 ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar