Semester!

Ursäkta min frånvaro, men jag har äntligen fått min välförtjänta, behövliga semester. Och som jag njuter!

Jag mår äntligen bättre och kan sova på nätterna och äta utan att känna som att jag ska få upp det igen. Vi har sol, vi har värme och njuter för fullt här uppe på landet.

Däremot har jag inte så mycket till mottagning varken på internet eller telefon, därav nada uppdatering. Men nu!

Jag återkommer när jag har samlat mig lite, ska bara njuta lite till ;) Men jag har det väldigt bra nu och jobbar på brännan som jag hoppas ska vara som en pepparkaksgubbe innan jag går tillbaka till jobbet gen.

En annan bra sak är förresten att jag verkligen bestämt mig för att läsa böcker i sommar. Den första boken har fått mig hooked, och jag längtar tills jag kan ta upp och läsa den ostört igen. Så fort Julia somnat... :)

Kram till er alla!

Mamma-dotter bus

Igår kväll busade jag och Julia så vi båda låg på golvet och tjöt av skratt. Hon blåste mig på magen med munnen, och jag är så fruktansvärt kittlig så jag kiknade :) Det var riktigt mysigt och som balsam för själen. Hur crappig dag man än har haft, så blir det bättre när man kommer hem till henne. Och P såklart.

Tänk vad mycket man övervinner när man blir mamma! Inte bara min spindelfobi (som faktiskt är lika stark, men som jag lärt mig kontrollera), utan igår fick jag visa prov på det igen. Jag är väldigt rädd för åskan och blixten. När jag gick hem från jobbet med en kollega igår så small det till och jag skrek rakt ut. När jag låg och nattade Julia igår så kom det en blixt och en omedelbar smäll som gjorde att huset skakade. Och jag höll mig lugn. Är det inte smått fantastiskt?!

Nu är det bara idag och imorgon kvar, sen är det semester. Och oj vad jag biter ihop. Hang in there!

18 månaders kontroll

Igår var det dags för 18 månaders besiktningen av Julia, och hon gick igenom ua ;) Hon ligger långt före sin tid med talet då hon redan säger två ords meningar, och ibland tre. De ska ha 8-10 ord i sitt vokabulär, hon har dryga 20. Utan att vi räknat efter ordentligt.

Hon är 82,5 cm och 11,3 kg ren kärlek :)

Vaccinationen gick rätt bra, men attans vad ledsen hon blev stackaren... Jag ska försöka knåpa ihop ett mer detaljerat inlägg med vad hon gör och inte gör, när tiden är lite mer på min sida.

Sålt smöret och tappat pengarna?

En av mina kollegor var sjuk hela förra veckan, och idag har jag varit så stressad så jag inte hunnit prata med någon. Till slut skrev hon på vår interna msn att jag ser ut att ha sålt smöret och tappat pengarna, och undrade om det hade hänt nåt.

Och jag mår verkligen som en påse skit. Första människan som visar lite omtanke blir översköljd av Lille Skutt-tårar... Jag mådde lite mindre illa i helgen, så pass att jag kunde äta igen de två kg jag gick ner under veckan. Att jag sen satt och hulkade när vi åkte bil, är en annan sak. Jag har ont i huvudet, magen, är konstant trött och grinig.

Tur att det är semester på torsdag. Men jag tror bestämt att jag ska söka lite nya jobb. Det är bara så kluvet, för jag trivs så otroligt bra med de jag jobbar med.

Idag trotsade jag högen med jobb och gick tidigare. Lillskruttan ska på 18 månaders kontroll och vaccination. Hoppas att hon inte blir dålig av vaccinet...

Att njuta av det goda

Som jag sagt förut, man ska se nåt positivt med allt.

Så hur underbart är det inte att få komma hem till sin fantastiska lilla dotter efter en sån här vecka? Att bädda ner sig i sängen och ligga och lyssna på hennes andetag från andra änden av huset. (det låter som om vi har ett stort mansion - det har vi inte)

Att komma hem till någon som skriker av glädje, skrattar och skuttar runt som om hon druckit Bumbibärssaft, som kastar sig om halsen på en, säger "Mamma" med späd liten barnröst och kramar en hårt, hårt och länge.

Min egna lilla Bumbibjörn. Hon är så fantastisk!

Ensam hemma

Jag är ensam hemma ikväll med Julia, men hon somnade tidigt och jättesnabbt, så man kan nog säga att jag är ensam hemma.

Det är ganska skönt efter den här dagen. Efter den här veckan... Jag är mest glad att jag har överlevt det.

Jag är ledsen för mina tråkiga, deppiga inlägg. Det ska bli bättre, om en vecka har jag gått på fem härliga veckors semester. Tills dess ska jag försöka fortsätta överleva.

Mest av allt är jag ledsen för att jag själv känner att jag inte gör ett bra jobb, inte lever upp till min standard. Inte gör saker så som jag vill göra dem. Och för att en av våra kollegor beter sig som ett arsel mot mig, lämnar ut mig inför kollegor och kunder, och säger att jag saknar respekt och servicemindness.

Ingen som känner mig skulle säga att jag saknar respekt. Är det något jag har så är det respekt, och att alltid sätta mig in i andras situationer. Och där kommer mitt samvete in och gör det jobbigt för mig. Då gör sån kritik extra ont, eftersom det är precis raka motsatsen till allt som är jag.

Tre dagar i rad har jag suttit och gråtit på jobbet. Jag är helt slut, och ska gå och lägga mig nu, kl 21:20 på en fredag. Party!

Svagheter

Min absolut svagaste egenskap är tålamod. Det är nästintill icke existerande, och något jag fått jobba med väldigt mycket sen jag blev mamma.

Lyckligtvis är nog min starkaste egenskap envishet, så med hjälp av den klarar jag mig igenom mammarollen.

Nu när det har varit - och är - en ganska extrem situation på jobbet så tryter tyvärr tålamodet väldigt fort. Just nu är min taktik att koppla på autopiloten och jobba häcken av mig i en vecka till, sen är det semester i fem härliga veckor. Oj vad jag räknar med att ligga som ett vrak första veckan!

Men, ikväll är det AW med hela gänget, efter att ha suttit i möten hela eftermiddagen. Jag hoppas att det är riktigt givande möten eftersom allt min andra jobb måste läggas åt sidan i tre timmar. Det är mycket... Vilket innebär att jag måste stressa ännu mer på förmiddagen.

Jag vaknar stressad och somnar stressad, vilket börjar ta ut sin rätt. Jag kan inte äta, mår så fruktansvärt illa. Och det har resulterat i en viktnedgång på 1,5 kg bara sen i måndags. Håhå jaja.