Igår läste jag en kompis blogg, och fick lite av en aha-upplevelse. Hon är en otroligt härlig tjej och människa på så många sätt och plan, så lugn och trygg i sig själv och i hennes olika roller. Hon skrev i ett inlägg att hon är en väldigt bra mamma till sina två pojkar. Och det är hon verkligen!
Jag insåg bara att jag inte riktigt vet om jag kan säga samma sak, med samma övertygelse. Jag är absolut ingen dålig mamma, men jag har svårt att säga att jag är bra. Om det är svenska jante eller min egen osäkerhet vet jag inte. Men jag vet att jag gör så gott jag kan och att jag skulle kämpa till döden för mina barn. Och jag hoppas att jag en dag kan känna som min vän gör, och säga att jag är en bra mamma med samma självförtroende och övertygelse.
Jag tycker att du är en fantastisk mamma! //Dum-dum :)
SvaraRadera