Till min stora fasa verkar jag ha gått och blivit tvättäkta tant. Varje dag när jag går till och från dagis möter jag elever från högstadieskolan, och förundras över hur de kan gå i t-shirt när det är nollgradigt ute. Eller varför de har cykelhjälmen på styret. Hur de kan gå fem i bredd så jag inte kommer förbi med barnvagnen. Eller hur de svischar förbi på sina moppar, så nära så J blir livrädd.
Jag köper fodrade byxor till barnen "för att det är praktiskt", väljer bort de kläder jag alltid trott att jag skulle köpa, till förmån för mer praktiska kläder överlag.
Hej, jag heter Stina, är 29 år och TANT!
Hahaha goddag tant, vill tant ha en kopp kaffe?
SvaraRadera